Capio S:t Görans Sjukhus är det första och enda privatdrivna akutsjukhuset i Sverige. Det är centralt beläget på Kungsholmen i Stockholm och har cirka 2 300 anställda, 340 vårdplatser och tar emot drygt 290 000 besökare om året.

Av alla förändringar och omställningar som skett på sjukhuset genom åren, så tvingades man till den kanske största och snabbaste någonsin i samband med Covid-19-pandemins intåg i början av 2020. På kort tid tömde sjukhuset hela sin postoperativa avdelning för att kunna ta emot alla de svårt Covid-19-sjuka patienter som kom in i akut behov av vård, inte minst i form av andningshjälp.

I backspegeln, över ett år senare, kan sjukhuset känna stolthet över att omställningen gick extremt snabbt. Medan andra sjukhus och vårdinrättningar behövde flera veckor på sig, lyckades Capio S:t Göran ställa om hela sin verksamhet på endast några få dagar. En viktig del i detta hade sjukhusets operation- och anestesiklinik, med sina cirka 250 anställda, som styrde om en stor del av sin verksamhet på operation med personal och befintlig utrustning för att bistå personalen på sjukhusets hårt pressade intensivvårdsavdelning (IVA), dit allt fler svårt sjuka Covid-patienter anlände.

Snabb omställning och utbildning av operations- och anestesipersonal

”Jag skulle vilja säga att det finns flera framgångsfaktorer till vår snabba omställning,” säger Charlotta Löwendahl, Verksamhetschef på Anestesikliniken.

”Att vi har fantastisk personal, högt i tak, bra sammanhållning och väldigt korta beslutsvägar på sjukhuset, är kanske de viktigaste förklaringarna."

Vår arbetskultur är unik- all personal har stor yrkesstolthet och hög professionalitet. Tillsammans har våra medarbetare ställt upp under året så att både Covidvård och våra prioriterade operationer har fungerat.

Redan dagen efter första Covid-patienten skrevs in i början av mars ställde sjukhuset snabbt om för att hantera det ökande patientflödet som man förstod var på ingång. IVA genomförde snabbt riktade utbildningar till anestesi och operationspersonal för att bistå IVA personalen i vården av Covid patienterna.

”Alla operationer som inte var akuta eller cancerrelaterade, ställdes in. Detta för att frigöra salar och personal. Under pandemin har vi periodvis använt endast fyra av 12 operationssalar, för att frigöra personal till Covid vården.

GE Healthcare anestesi.jpg

Foto från vänster: Thomas Ternestål, Anestesisjuksköterska och Samordnare av medicinsk teknik och IT, Charlotta Löwendahl, Verksamhetschef på Anestesikliniken, Anna Hallberg, Medicinskt Ledningsansvarig Läkare på Centraloperation och Jonas Åberg, Medicintekniska ingenjören på Capio S:t Göran.

Covid frambringade många utmaningar till Intensivvårdsmiljön

Det fanns många aspekter att ta hänsyn till för att kunna klara av trycket när så många människor behövde vård samtidigt. Varje patient behövde konstant övervakas och omhändertas av minst två personal med full skyddsutrustning. Som mest var det 21 st Covid -19 patienter på IVA´s normalt 8 platser, vilket innebar en extrem börda för personalen och inte minst trängsel i lokalerna. Ovanpå detta, fanns en oro från personalen om att själva bli smittade och svårt sjuka, speciellt i den inledande fasen när kunskapen om sjukdomen var väldigt begränsad.

”I början visste vi inte ens om vi skulle ha tillräckligt med skyddsutrustning och masker”, säger Gunilla Solander när hon beskriver den första tiden av pandemin.

”Det var utmattande för många av oss att i 12-timmars pass vårda och se alla dessa svårt sjuka människor som led och varav en del inte överlevde. Förutom den underliggande oron kring att själv bli smittad och svårt sjuk, är vi på operation inte vana att arbeta i en intensivvårdsmiljö som IVA personalen, så vi är extremt tacksamma till ledningen som i ett tidigt skede gav oss möjlighet till hjälp och stöd från ett kvalificerat psykologteam”, säger Thomas Ternestål, anestesisjuksköterska.

En viktig framgångsfaktor: Support från medicinteknisk ingenjör

Förutom medicinteknisk utrustning och vårdpersonal fanns det även andra viktiga framgångsfaktorer. Medicintekniska ingenjören Jonas Åberg, som i snart 30 år har arbetat med att sköta och säkerställa funktionsdugligheten för sjukhusets medicintekniska apparatur, hanterade detta.

”Det kunde handla om att på kort tid reparera och underhålla avställd medicinteknisk utrustning, byta ut slangar, garantera att syrgasen skulle räcka till, finna fler kopplingsdosor, byta batterier, snabbutbilda personal kring ny apparatur, säkra eltillförsel, agera på driftstopp mm – så ja, det fanns en hel del att göra.” säger Jonas Åberg.

”Det handlade i slutändan om att rädda liv genom att arbeta tillsammans, vilket var allas vår gemensamma drivkraft,” säger Jonas Åberg, Medicinteknisk ingenjör.

Bild St Görans sjukhus 4E7A2164.jpg

Kommunikation är A och O när det kommer till kriser

En annan nyckelperson bakom den snabba och smidiga omställningen var Anna Hallberg, Medicinskt ledningsansvarig läkare på Centraloperation, som har arbetat på sjukhuset i 33 år. Liksom verksamhetschefen Charlotta Löwendahl och vårdenhetschef för operation Gunilla Solander vill hon lyfta fram personalens fantastiska flexibilitet och samarbetsförmåga som en av faktorerna bakom den lyckade omställningen.

”Vi insåg snabbt att en nyckelfaktor för att omställningen skulle fungera låg i det prestigelösa samspelet mellan personalen på Centraloperation och IVA. Vi har samarbetat på nära håll och snabbt breddat och delat kunskaper med varandra,” säger Anna Hallberg, Medicinskt ledningsansvarig läkare på Centraloperation

”Kommunikation är A och O när det kommer till kriser som denna. Det svåraste, men samtidigt kanske det allra viktigaste, var att hela tiden ge personalen klara och tydliga besked om vad som gällde. Kommunikationen kanske inte fungerade fullt ut under den första vågen, som blev så brutal och plötslig, men till andra och tredje vågen hade kommunikationen blivit betydligt bättre - på alla plan. Jag vill även passa på att ge en stor eloge till GE Healthcare, som vi har haft en tät och bra kontakt med under hela denna pandemi, som fortfarande pågår för fullt,” säger Anna Hallberg.

Gunilla Solander.jpg

Gunilla Solander, Vårdenhetschef för operation, Capio S:t Göran.

”Hörrni, vi har gjort ett fantastiskt jobb – tillsammans!”

Den hårt prövade personalen längtar nu till att, inom en snar framtid, när vaccinet har börjat ge effekt i form av betydligt färre inlagda patienter, kunna få vila ut, stressa av och ha lite ledigt.

”Vi kommer kunna ge alla medarbetare fyra veckors semester i sommar. Det känns viktigt att vi får återhämtning för att ladda om innan vi återgår till normal verksamhet i höst” säger Gunilla Solander.

”Jag vet att vi alla har slitit stenhårt och arbetat efter nästintill omänskligt tuffa arbetsscheman. Det har tärt på både vår fysiska och mentala hälsa, där många av oss har haft svårt att få livspusslet att gå ihop. Vetskapen om att vi tillsammans har lyckats rädda många människoliv har gjort att vi har orkat kämpa vidare,” säger Anna Hallberg. ”Nu ser vi ljuset i tunneln, inte minst i och med vaccineringen. Vem vet? Snart kanske alla vi i personalen kan återgå till det normala, sätta oss ned och diskutera våra upplevelser och samtidigt faktiskt klappa varandra på axeln och säga – Hörrni, vi har gjort ett fantastiskt jobb – tillsammans!”

Totalt vårdas just nu 79 personer för Covid-19 vid något av Stockholms- regionens sjukhus. Av dessa vårdas 11 personer på IVA. (24 Augusti 2021)